vonkans

ja, det är alltså här jag jobbar, på upp & ner, där det går just upp och ner.
fyndigt, jag vet! började där av en slump, gled in på ett bananskal,
åkte på en räkmacka eller kalla det vad du vill men så var det i alla fall.
pappa fyllde jämt och fick ballongbiljetter, som enda barnet med körkort
och tid över åkte jag på att skjutsa honom och bilis till saltsjö-duvnäs.
jag och syster åkte efter ballongbilarna under färden för att kunna hämta
upp dem där de landade. vi stannar i kyrkbyn för att vänta in ballongen,
och rätt var det är blir jag och syrran erbjudna jobb som ballongvärdinnor.
ja tack. jag hade redan två jobb men vad gjorde det med ett tredje tänkte
jag och sa ja. det tog någon vecka och sen började vi även jobba i gallerian
med deras biljettförsäljning samt segway-turer. är nu inne på andra
säsongen och jag får fortfarande en kick av att stå där i ballongkorgen och
titta ut över stockholm. mys! som på alla andra företag förekommer det
såklart intriger och problem, men det piffar i alla fall upp en grå vardag.
piloterna samt övrig personal är grymt härliga och jag trivs verkligen.
såklart kan det vara lite långtradigt att stå upp i gallerian i 10h en lördag,
men det ger lite klirr i kassan i alla fall, det gäller att inte vara kräsen.
snart är även denna säsong slut och den efterlängtade personalfesten
närmar sig. förra årets upplaga gick vilt till och jag hoppas att denna går i samma anda.





det går ju inte att bygga en framtid på enbart nöjen (trot eller ej!), därför jobbar jag även
på programma, ett företag som tillverkar testutrustning för div elindustrier...zZz...
jobbar med inköp och reklamationer. kontorsråttejobb är inget jag sett mig sysselsätta
mig med i framtiden men det är ett jobb i alla fall. jag bor hyffsat nära, de betalar
hyffsat bra och det är hyffsat stimulerande. it's good for now, som man säger.





efter min semester jan-jun tänkte jag jobba ihop lite slantar för att förhoppningsvist börja plugga till hösten. planen är att läsa till sjuksköterska för att sedan vidareutbilda mig till ambulansvårdare. målet är att jobba med röda korset eller läkare utan gränser ute i vida världen. den som lever får se helt enkelt och drömma kan man ju alltid.

nej, det är inte lars winnerbäcks låt jag syftar på (som för övrigt är jäkligt bra!)
tänk dig att det är bäcksvart och du går upp för en lång trappa. du har gått upp för den massvis med gånger och vet i princip hur många trappsteg det är utantill. medan du går upp har du tankarna någon helt annan stans, du lyfter foten för att gå upp för det sista steget och så faller foten ner. trappan är visst redan slut, du märkte det inte fören hjärtat slog ett extra slag och det kändes som att foten föll ner genom golvet. det hela går på en nanosekund och sedan går du vidare som vanligt, men helt plötligt med en adrenalinkick som heter duga. scary!

alla bara gör slut. flyttar isär. breakar up. tråkigt. för en gångs skull är jag glad att jag är singel och ensam är stark sägs det ju. systrar hit, kompisar dit, det är jobbigt att stötta när man inte räcker till. pass. förstår inte varför folk går till kyrkan och ljuger prästen, de anhöriga och framförallt sin partner, rakt upp i ansiktet  - tills döden skiljer oss åt - bullshit. jag ska aldrig gifta mig. men om jag hittar någon snuskigt rik krösus med några nollor för mycket på kontot så får jag väl överväga saken, haha!

sådärja. nu är resan bokad och betalad. 8900kr gick kalaset på. gick in till kilroy travels på kungsgatan, slog mig ner i en fotölj och väntade på min tur. drog nitlotten och fick en pudding som bara snackade engelska. jobbigt då man känner sig lite halvknacklig, trots tidigare resan, det är ju skillnad på att kunna snacka och att kunna snacka. i alla fall så förklarade jag hur det låg till - att jag och en tjej i göteborg ville åka tillsammans men att hon som sagt befann sig i götet och jag här, framför honom. nemas problemas, jag kunde göra en bokning och betala min del på plats och hon betala sin nere på kontoret i götet. allt gick snabbt och hyffsat smärtfritt och en halvtimma senare gick jag ut från kontoret med ett leende på läpparna. nu blev planen verklighet.

sedan dess har jag, nota bene, faktiskt inte tänkt så mycket på resan. har varit full rulle på jobbet och tillråga på allt är jag hundvakt hela veckan också, känns som att det enda jag gör är att åka bil och plocka hundskit. men elton och eddie är så söta så.

fick sms från emma igår, bara 143 dagar kvar. oh yeah!

musik är en fiffig uppfinning! tänk att en melodi kan framkalla så många känslor, så många tankar, så många minnen, så många tårar och så många leenden. ibland fungerar musik som en dold minnesenhet. när man hör en viss låt får man tillbaka gamla minnen och känslor man trodde var long gone! det kan vara allt ifrån en gammal spicegirlslåt till en hit med metallica. konstigt fenomen det där. en låt som etsat sig fast i min hjärna just nu är working class hero med greenday. guh vilken bra låt. kan lyssna på den om och om och om igen. trogna bandit 106.3 spelar den flitigt, muchos gracias!

'As soon as you're born they make you feel small
By giving you no time instead of it all
Till the pain is so big you feel nothing at all

A working class hero is something to be
A working class hero is something to be

They hurt you at home and they hit you at school
They hate you if you're clever and they despise a fool
Till you're so fucking crazy you can't follow their rules

A working class hero is something to be
A working class hero is something to be

When they've tortured and scared you for twenty odd years
Then they expect you to pick a career
When you can't really function you're so full of fear

A working class hero is something to be
A working class hero is something to be

Keep you doped with religion and sex and TV
And you think you're so clever and classless and free
But still fucking peasants as far as I can see

A working class hero is something to be
A working class hero is something to be

There's room at the top they are telling you still
But first you must learn how to smile as you kill
If you want to be like all the folks on the hill

A working class hero is something to be
A working class hero is something to be

If you want to be a hero well just follow me
If you want to be a hero well just follow me'

efter jobbet bär det av in till stan för att boka och betala biljetten som ska ta mig ifrån tråkiga sverige till underbara asien. igår hittade jag en biljett hos sta för 9800:- men efter lite mer surfande har jag nu hittat en för 8960:- hos kilroys. ska förbi bägge kontoren och se vad de säger, finns alltid massa finstilt som kostar pengar. datumet är spikat i alla fall, 31 december bär det av. ska åka ner med en tjej från göteborg, emma, kommer nog bli kanon.

idag är för övrigt en grå och långtråkig dag, händer inte mycket på jobbet och det regnar ute - glad helg liksom. jobbar å andra sidan både lördag och söndag så någon riktig 'fredagskänsla' har jag ändå inte. har jobbat nitton dagar i sträck nu, allt ifrån sju- till fjortontimmars pass. försvisso kostar det att ligga på topp, men snart kommer kroppen strejka totalt. we'll see how it goes. är ledig om sju dagar i alla fall, då ska jag sova och städa rummet.

är långt ifrån en planerare men lite framförhållning har jag ändå - trot eller ej. imorgon bokas en resa till asien, åker på nyårsafton och blir borta tills den svenska sommaren sätter igång igen. påtänkta länder är thailand, kambodja, laos, vietnam, indonesien och kina. kommer skriva dagbok på www.resedagboken.se under namnet absolutvonka


                                

(bild på mina exellenta surfarskills i australien;)