vonkans

nej, det är inte lars winnerbäcks låt jag syftar på (som för övrigt är jäkligt bra!)
tänk dig att det är bäcksvart och du går upp för en lång trappa. du har gått upp för den massvis med gånger och vet i princip hur många trappsteg det är utantill. medan du går upp har du tankarna någon helt annan stans, du lyfter foten för att gå upp för det sista steget och så faller foten ner. trappan är visst redan slut, du märkte det inte fören hjärtat slog ett extra slag och det kändes som att foten föll ner genom golvet. det hela går på en nanosekund och sedan går du vidare som vanligt, men helt plötligt med en adrenalinkick som heter duga. scary!